Stoppa oseriösa aktörer med bättre offentlig upphandling

Seminariet hölls i Almedalen på TCO-landets lilla scen onsdagen den 24 juni 2026.

Medverkande:
Britta Lejon, ordförande OFR
Dalia Eid, 1:a vice ordförande Vision
Joakim Thornéus, hållbarhetsspecialist Upphandlingsmyndigheten
Arvid Vikman Rindevall, Stockholmspolitiker (S) med ansvar för arbetsmarknads-, jämställdhets- och personalfrågor.
Moderator: Alexander Armiento, Chefredaktör och ansvarig utgivare på tidningen Publikt

Sammanfattning:

OFRs ordförande Britta Lejon inleder med att berätta att bakgrunden till seminariet om offentlig upphandling är att OFR har tagit fram en ny och reviderad version av den fackliga handboken Bättre offentlig upphandling.

Britta förklarar att den offentliga sektorn i Sverige – kommuner, regioner och staten – varje år upphandlar varor och tjänster för omkring 1 000 miljarder kronor. Medlemmar i OFR-förbunden arbetar dagligen med dessa upphandlingar, men alla medarbetare på arbetsplatserna påverkas i olika utsträckning av hur upphandlingarna genomförs. De påverkar både arbetsvillkor och arbetsuppgifter. Offentlig upphandling spelar därför en stor roll för medlemmarna, deras arbete, deras villkor på jobbet samt kvaliteten i välfärden. Därför är offentlig upphandling en facklig fråga.

Det finns mycket att vinna på att ta till vara de fackliga företrädarnas kunskaper och erfarenheter. Facket kan bidra till att upphandlingarna förbättras, påverka arbetsvillkoren och hjälpa till att motverka oseriösa aktörer. Fackliga företrädare kan också bidra till att upphandlingarna leder till minskad miljöpåverkan och säkerställa att den så avgörande uppföljningen faktiskt genomförs.

Trots detta ser OFR alltför sällan att de fackliga erfarenheterna och kunskaperna tas till vara på ett tillräckligt bra sätt och i ett tillräckligt tidigt skede av processen. Det finns många exempel på offentlig upphandling som inte fungerar väl, där oseriösa aktörer utnyttjar systemet och människor kommer i kläm. Skattepengar slösas bort och miljöskadliga verksamheter kan tillåtas fortsätta. Det är inte bara medborgare och anställda inom offentlig sektor som har uppmärksammat dessa problem. Riksrevisionen konstaterade i en rapport från 2025 att det finns en stor förbättringspotential inom området och föreslog flera åtgärder för att stärka de arbetsrättsliga villkoren och förbättra uppföljningen av offentliga upphandlingar. Trots detta har relativt lite hänt.

Det är mot denna bakgrund som den reviderade handboken har tagits fram. Syftet är att ge fackliga företrädare ett praktiskt stöd i vardagen. Handboken beskriver bland annat hur man kan komma in tidigt i upphandlingsprocessen, hur man kan påverka och hur man konkret kan göra skillnad på arbetsplatsen.

Den tredje upplagan har uppdaterats utifrån dagens verklighet. Det innebär bland annat ett större fokus på arbetet mot arbetslivskriminalitet. Handboken innehåller även nya avsnitt om hur schyssta arbetsvillkor kan säkerställas i praktiken samt hur offentlig upphandling kan användas som ett verktyg för hållbarhet och klimatomställning.

Dalia Eid, 1 vice ordförande på fackförbundet Vision, framhåller att offentlig upphandling är ett viktigt strategiskt verktyg för att skapa goda arbetsvillkor, hållbarhet och samhällsnytta. Hon menar att de stora offentliga inköpen ger möjlighet att påverka både klimatfrågor och sociala villkor, men att denna möjlighet inte alltid tas tillvara fullt ut.

Hon beskriver att många upphandlare vill arbeta mer strategiskt, men att brist på tid, resurser och specialiststöd gör att arbetet ser väldigt olika ut mellan olika kommuner och regioner. Dalia är också kritisk till att upphandlingar ofta styrs av lägsta pris, eftersom det kan leda till sämre kvalitet, högre arbetsbelastning och ökade kostnader på sikt.

Ett annat viktigt budskap är att uppföljningen måste bli bättre. Det räcker inte att ställa krav i upphandlingarna om det saknas kontroll av att de faktiskt följs. Hon efterlyser därför tydligare processer och mer stöd till upphandlande verksamheter.

Slutligen betonar Dalia att klimat, social hållbarhet och schyssta arbetsvillkor hänger ihop. Hon menar att offentlig upphandling kan vara ett kraftfullt verktyg för en rättvis omställning, men att det kräver att fackliga organisationer involveras tidigt och får bidra med sin kunskap om verksamheternas behov.

Joakim Thornéus, Hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten lyfter fram offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg som kan användas för att nå mål inom hållbarhet, arbetsvillkor, klimatomställning och bekämpning av arbetslivskriminalitet. Samtidigt betonar han att många upphandlande organisationer, särskilt mindre kommuner, har begränsade resurser och ofta saknar den specialistkompetens som krävs för att hantera alla dessa frågor samtidigt.

Han menar att framgångsrika upphandlingar bygger på att man tar tillvara den kompetens som finns i organisationen och involverar de medarbetare som berörs av det som ska upphandlas. När verksamhetens kunskap tas med tidigt ökar möjligheten att ställa rätt krav och säkerställa att det som köps in faktiskt fungerar i praktiken.

En annan central poäng är att det finns större möjligheter att ställa långtgående krav än många tror, så länge de följer lagstiftningens grundprinciper. För att lyckas krävs dock ett gediget förarbete, med behovsanalyser, marknadsdialog och planering för hur kraven ska följas upp. Joakim återkommer flera gånger till att krav som inte kontrolleras riskerar att gynna oseriösa aktörer.

Han lyfter också goda exempel där offentlig upphandling har bidragit till klimatnytta och innovation, bland annat den elektrifierade byggarbetsplatsen i Östersund. Avslutningsvis betonar han vikten av att se offentlig upphandling som en långsiktig och strategisk ledningsfråga samt att kommuner samverkar och lär av varandra för att utveckla arbetet.

Arvid Vikman Rindevall, kommunpolitiker för S i Stockholm, beskriver offentlig upphandling som ett av de viktigaste verktygen kommuner har för att påverka arbetsvillkor, kvalitet och hållbarhet. Han lyfter fram att Stockholms stad upphandlar för omkring 40 miljarder kronor varje år och menar att en så stor beställare har möjlighet att ställa krav som driver utvecklingen i önskad riktning. För honom handlar upphandling inte bara om inköp utan också om hur välfärden fungerar och om hur samhället kan motverka välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet.

Ett återkommande tema i hans resonemang är vikten av att involvera fackliga organisationer tidigt i processen. Han menar att de anställda och deras fackliga företrädare sitter på kunskap om verksamheternas behov och risker som politiker och centrala upphandlare ofta saknar. Därför behöver facket vara med både när krav formuleras och när risk- och konsekvensanalyser genomförs inför upphandlingar.

Arvid beskriver också hur Stockholms stad arbetar för att motverka oseriösa aktörer genom att ställa krav som motsvarar villkoren i kollektivavtal, exempelvis kring pensioner och andra anställningsvillkor. Han anser att uppföljningen är avgörande och lyfter fram att stadens särskilda team för avtalskontroll redan har upptäckt omfattande avtalsfusk. Enligt honom måste offentliga aktörer bli modigare både när det gäller att kontrollera leverantörer och att avsluta avtal när kraven inte följs.

När det gäller hållbarhet framhåller Arvid att klimatkrav bör vara en integrerad del av alla upphandlingar. Han beskriver hur Stockholms stad försöker koppla upphandlingarna till stadens övergripande miljö- och klimatmål för att säkerställa att inköpen bidrar till en långsiktig omställning.

Sammantaget är hans budskap att offentlig upphandling måste användas mer strategiskt, med tydligare krav, bättre uppföljning och närmare samverkan med facket. Han menar att detta är nödvändigt både för att höja kvaliteten i välfärden och för att motverka kriminalitet, fusk och osund konkurrens på den offentliga marknaden.

*Delar av texten har utarbetats med stöd av AI-verktyg och därefter granskats och redigerats av OFRs utredare Josepha Lindblom.