Särskild avtalspension (SAP-Ö) – AKAP-KR och KAP-KL

Enligt tjänstepensionsavtalen AKAP-KR och KAP-KL kan arbetstagare och arbetsgivare träffa en enskild överenskommelse om särskild avtalspension (SAP-Ö). Det är ingen rättighet, utan bygger helt och hållet på en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Särskild avtalspension kan vara antingen partiell (delpension) om sysselsättningsgraden i anställningen ändras eller hel om anställningen avslutas.

Bestämmelserna är i princip desamma i AKAP-KR eller KAP-KL, men när det skiljer sig åt mellan de båda avtalen, anges det särskilt nedan. Arbetsgivare och arbetstagare kan fritt komma överens om innehållet på ett sätt som passar bäst i det enskilda fallet, men för att undvika oklarheter bör några delar framgå av den enskilda överenskommelsen. Dessa framgår av AKAP-KR § 12 och av KAP-KL § 31:

1. Omfattning av den särskilda avtalspensionen
2. Tidsperiod för den särskilda avtalspensionen.
3. Storleken på den särskilda avtalspensionen.
4. Om full avgiftsbestämd del i ”vanliga” tjänstepensionen betalas under tid med särskild avtalspension.
5. Om samordning ska ske med annan förvärvsinkomst.

1. Omfattning av den särskilda avtalspensionen

Det ska anges om det är hel eller partiell särskild avtalspension (delpension). Vid delpension anges hur mycket du går ned i arbetstid och anställningen omregleras till den nya sysselsättningsgraden. Den särskilda avtalspensionen är en kompensation för lönebortfall som uppstår på grund av arbetstidsminskningen eller på grund av att anställningen avslutas.

2. Tidsperiod för den särskilda avtalspensionen

Ange tidpunkt för när utbetalning börjar och när den upphör. Det finns inte någon lägsta ålder för att få särskild avtalspension beviljad, men rimligt är att det blir aktuellt de sista åren i arbetslivet.

I AKAP-KR kan särskild avtalspension betalas till i vart fall 66 års ålder. (I skrivande stund pågår diskussion om höjning till 67 års ålder från och med 2026.) Som längst kan särskild avtalspension betalas till LAS-åldern (69 år). Detta gäller oavsett om det är hel eller partiell särskild avtalspension.

I KAP-KL görs skillnad på hel och partiell särskild avtalspension. Hel betalas som längst till 66 års ålder. (I skrivande stund pågår diskussion om höjning till 67 års ålder från och med 2026.) Partiell (delpension) kan betalas som längst till 67 års ålder. Det finns dock inget som hindrar att arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att utbetalning ska ske längre än som anges ovan. Det är viktigt att den särskilda avtalspensionen betalas fram till pensionsuttag, så du har försörjning fram till dess. Det kan vara bra att känna till att den tidigaste åldern för garantipension är 66 år i skrivande stund år 2025, men 67 år från och med 2026.

3. Storlek på den särskilda avtalspensionen

Arbetsgivare och arbetstagare kan fritt komma överens om storleken på den särskilda avtalspensionen, det vill säga hur stor kompensation som ges för lönebortfallet som uppstår på grund av arbetstidsminskningen eller på grund av att anställningen avslutas.

Det finns ingen anvisning om lämplig nivå men man kan snegla på vad som gäller för arbetstagare inom räddningstjänsten som har en egen lösning med särskild avtalspension. Kompensation för lönebortfallet är där 73,5 % för pensionsunderlag under brytgränsen 7,5 inkomstbasbelopp, 55 % för pensionsunderlag mellan 7,5 – 20 inkomstbasbelopp samt 27,5 % för pensionsunderlag mellan 20 – 30 inkomstbasbelopp. (Något högre procentsatser för födda 1966 eller tidigare.) Dessa procentsatser kan användas för särskild avtalspension utifrån helt lönebortfall vid avslut av anställning eller utifrån lönebortfallet vid arbetstidsminskning, men självklart kan även högre nivåer användas

Den procentuella nivån på särskild avtalspension beräknas utifrån ett underlag:

I AKAP-KR är underlaget genomsnittet av tre årslöner där man inte tittar på lönen avgångsåret, inte heller för året innan avgångsåret, men de tre årens inkomster innan dess. Löneunderlaget värdesäkras med inkomstbasbeloppet fram till avgångsåret. Vid kortare anställningstid än så, träffas överenskommelse om vilket underlag som ska användas.

I KAP-KL bestäms pensionsunderlaget utifrån genomsnittet av de så kallade 9-7-5 åren. Man tittar inte på lönen avgångsåret, inte heller på lönen året innan avgångsåret, men på de sju årens inkomster dessförinnan. Av de sju årens inkomster väljs de fem bästa inkomståren och ett genomsnitt beräknas. Löneunderlaget värdesäkras med prisbasbeloppet fram till avgångsåret. Vid kortare anställningar sker beräkning på genomsnittet av de årsinkomster som finns att räkna på.

4. Om full avgiftsbestämd del i ”vanliga” tjänstepensionen betalas under tid med särskild avtalspension

Arbetsgivare och arbetstagare kan fritt komma överens om att avgiftsbestämd pension ska fortsätta att betalas fullt ut under tid med hel eller partiell särskild avtalspension. Det innebär i så fall att de avgiftsbestämda pensionsavsättningarna fortsätter på samma sätt som om du skulle ha fortsatt arbeta i samma sysselsättningsgrad som före den särskilda avtalspensionen. Utan sådan överenskommelse riskerar avgiftsbestämt intjänande sänkas till den del du går ned i arbetstid eller helt upphöra om anställningen avslutas.

Om du även har pågående intjänande i förmånsbestämd pension enligt KAP-KL, beräknas den automatiskt på årsinkomster före den särskilda avtalspensionen för att du inte ska få lägre förmånsbestämd tjänstepension. Av samma skäl beräknas längden på din anställningstid som om du fortsatt arbetar fram till 65 år, vilket är sluttidpunkten för beräkning av förmånsbestämd pension.

5. Om samordning ska ske med annan inkomst

Överenskommelsen bör reglera om den särskilda avtalspensionen ska samordnas eller inte samordnas eller samordnas till viss del med annan förvärvsinkomst. Ett annat alternativ är att annan förvärvsinkomst upp till viss nivå är fri från samordning, så kallat samordningsfritt belopp, som kan kopplas till visst antal pris- eller inkomstbasbelopp.

Om överenskommelsen innehåller bestämmelse om att samordning ska ske och på vilket sätt, innebär det att arbetsgivaren har rätt att minska den särskilda avtalspensionen med inkomst från annat arbete.

Övrigt

Minskning eller upphörande av SAP-Ö

Partiell särskild avtalspension kan upphöra om kvarvarande sysselsättningsgrad i anställningen ändras eller om anställningen upphör på arbetstagarens initiativ. Arbetsgivare och arbetstagare kan dock komma överens om annat.

Särskild avtalspension kan också upphöra före utgången av den avtalade slutåldern om förmånsbestämd pension börjar betalas ut från arbetsgivaren.

Särskild avtalspension minskar om sjukersättning ges helt eller partiellt från Försäkringskassan. Minskningen av pensionsnivån berör de inkomstdelar som ersätts av sjukersättningen. Vid hel sjukersättning minskas den särskilda avtalspensionens nivå till 10 % på delar som ersätts av sjukersättningen.

Att tänka på

Observera att det är tjänstepensionen som fortsatt kan grundas på 100 % lön. Den allmänna pensionen och andra socialförsäkringsförmåner kan påverkas negativt vid lägre lön jämfört med om du skulle fortsätta arbeta heltid. Det gäller om lönen hamnar under brytgränsen för intjänandet till allmän pension, som i 2025 års nivå motsvarar en månadslön på drygt 54 000 kr. Socialförsäkringsförmånerna har lägre brytpunkter. Även ersättning från kollektivavtalade försäkringar, t.ex vid sjukdom, kan påverkas.

Exempel på överenskommelse om hel särskild avtalspension

(Kursiv stil ändras till uppgifter i det enskilda fallet)

Hel särskild avtalspension enligt AKAP-KR § 12 /KAP-KL § 31 (välj ett av avtalen)

Ort och datum

Undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare.

Exempel på överenskommelse om partiell särskild avtalspension (delpension)

(Kursiv stil ändras till uppgifter i det enskilda fallet)

Partiell särskild avtalspension enligt AKAP-KR § 12 /KAP-KL § 31 (välj ett av avtalen)

1. Region/kommun och NN (personnummer) överenskommer härmed om att NN beviljas partiell särskild avtalspension från och med den år-månad-dag till och med den år-månad-dag, då NN avser att påbörja uttag av tjänstepension från arbetsgivaren.
2. Överenskommelsen innebär att NNs arbetstid från och med den år-månad-dag minskas med XX procent till YY procents sysselsättningsgrad.
3. Kompensation ges för det lönebortfall som uppstår på grund av arbetstidsminskningen. Lönebortfallet beräknas genom att arbetstidsminskningen i procent enligt punkten 2 multipliceras med pensionsunderlaget enligt AKAP-KR § 12, tredje stycket/KAP-KL § 18 (välj ett av avtalen).
4. Lönebortfallet kompenseras med (ange procentsats) procent.
5. Avsättning till NNs avgiftsbestämda ålderspension ska fortsatt ske utifrån den sysselsättningsgrad som gällde före den särskilda avtalspensionen. Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande lönen enligt AKAP-KR §§ 2 och 3/KAP-KL §§ 9 och 11 (välj ett av avtalen), som gällde före arbetstidsminskningen. Under tid med partiell särskild avtalspension ska avgiftsunderlaget uppräknas i samma grad som lönen ändras.
6. Samordning ska inte ske mellan den partiella särskilda avtalspensionen och annan förvärvsinkomst.
7. Om kvarvarande sysselsättningsgrad ändras eller om anställningen upphör på arbetstagarens initiativ sker anpassning utifrån den nya sysselsättningsgraden eller avslut av anställningen genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.
8. Om uttag av förmånsbestämd pension från arbetsgivaren påbörjas helt eller partiellt under tid med särskild avtalspension kan den särskilda avtalspensionen anpassas efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
9. Särskild avtalspension minskar om sjukersättning ges helt eller partiellt från Försäkringskassan. Minskningen av pensionsnivån berör de inkomstdelar som ersätts av sjukersättningen. Vid hel sjukersättning minskas den särskilda avtalspensionens nivå till 10 procent av den del som ersätts av sjukersättningen.
10. Den partiella särskilda avtalspensionen uppräknas årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet

Ort och datum

Undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare

OFRs kansli 2025-10-16